Experten: Därför skjuter vi upp pensionsfrågan

Alexander Rozental, psykolog och expert inom prokrastinering. Foto: Henrietta Asplund

 

Är du en av dem som funderar på att "ta tag i pensionen”? Bra! Men kanske tänker du att du ska göra det ”lite senare”? 

Här berättar Alexander Rozental, psykolog och expert inom prokrastinering, om varför vi skjuter upp viktiga saker – och tipsar om vad vi kan göra åt det.

Det har hänt de flesta av oss: När vi verkligen måste plugga inför den där tentan, betala räkningarna eller fixa deklarationen så fastnar vi i stället framför ändlösa Netflixserier eller i Facebookflödet. Vi undviker obehagliga eller tråkiga uppgifter i närtid – trots att vi vet att vi riskerar mer obehag i framtiden.

Fenomenet kallas prokrastinering. Psykologen Alexander Rozental, som forskar kring ämnet, förklarar att vårt uppskjutarbeteende framför allt kan förklaras av fyra faktorer:

  • Impulsivitet. Vilken förmåga vi har att hantera eller skärma av impulser som riskerar komma i vägen för en uppgift.
  • Upplevt värde. Ser vi inte ett tydligt värde av en uppgift är risken större att vi inte börjar med den.
  • Förväntan att nå målet. Kommer jag att lyckas med uppgiften? Här spelar självförtroende och tidigare erfarenheter stor roll. Har vi låg tilltro till vår förmåga så ökar risken för att vi inte tar tag i uppgiften – vi utgår kanske ifrån att vi ändå kommer att misslyckas.
  • Tid. Ju längre tid det tar innan belöningen för arbetet infaller, desto lägre uppskattar vi belöningen – vi skriver av värdet i våra huvuden, i relation till tiden. Det är därför en belöning här och nu upplevs som mycket större, även om själva summan i framtiden skulle vara mångdubbelt större. 

Därför öppnar vi inte det orangea kuvertet

En sak som många tenderar att skjuta på framtiden är pensionsfrågan: man vet att man borde sätta sig in i sin pension men gör det ändå inte. Visserligen har många kollektivavtalad tjänstepension via jobbet, vilket innebär att pension avsätts löpande av arbetsgivaren och placeras hos ett förvalt pensionsbolag (till exempel AMF). Då behöver man inte vara så aktiv, eftersom pensionsbolaget tar hand om din tjänstepension åt dig. Men oavsett om man vill välja eller inte så vill de flesta ha en helhetsbild över hur pensionen kommer att bli. 

Enligt Alexander Rozental är det just tidsaspekten som spelar störst roll när det gäller prokrastinering kring pension – och som kanske också är en förklaring till att var femte svensk enligt undersökningar inte ens öppnar sitt orangea kuvert.

– Trots att pensionen är avgörande för din framtida ekonomi som pensionär väljer många att stoppa huvudet i sanden. Egentligen vill man ju att människor ska sätta sig in i pensionsfrågan som unga. Den största förklaringen till att pensionsfrågan inte upplevs som intressant är att värdet för de flesta ligger många år fram i tiden, säger han.

Förena nytta med nöje

En annan orsak till att många undviker att ta tag i pensionsfrågan är enligt Alexander Rozental att upplevelsen av pensionssparandet troligen inte stämmer med verkligheten.

– Många tror att pensionssparande är mer komplicerat än vad det egentligen är. Det gör att enbart insatsen att öppna datorn och logga in kommer att upplevas som obehagligt. Underlätta för dig själv genom att prata med en vän eller släkting om att göra detta tillsammans. Att ta hjälp och förena nytta med nöje är ett bra knep för att komma till skott med saker som upplevs tråkiga eller svåra.

 – Kanske har man även en bild av att pensionssparandet är något man ska hålla på med hela tiden, trots att det tvärtom till största delen handlar om att vara passiv. Det är ett långsiktigt sparande, det kan ju vara 30–40 år innan du ska ha pengarna, och gör du för mycket finns en risk att du agerar kortsiktigt.

Konkretisera värdet

För att bli motiverad att ta tag i pensionsfrågan tipsar Alexander Rozental om att försöka konkretisera det framtida värdet.

– Pensionssparandet kan upplevas som diffust, man vet inte riktigt vad de där siffrorna betyder. Då kan det vara bra att översätta till något mer konkret, att summan i ditt tjänstepensionssparande betyder att du kan få så många mer hundralappar i månaden som pensionär. På så sätt blir det tydligare vilken betydelse de valen jag gör i dag har för min framtid. Det finns många bra räkneexempel och digitala verktyg för att räkna på det – bland annat minPension.se

Avslutningsvis tipsar Alexander Rozental om att inte tänka att man ska ta tag i ”allt” som rör pensionssparandet på en gång – detta för att se till att vi faktiskt har förutsättningar för att lyckas med uppgiften.

– Det är de små stegen som är de viktiga – att komma igång har ett värde i sig! Så sätt delmål: Första steget kan exempelvis vara att logga in på minPension.se för att få den totala bilden över din pension, att kontakta ditt pensionsbolag eller att prata med en vän. Det är kanske det enda som krävs för att du ska förknippa pensionen med lite mindre olust.

 

Fakta prokrastinering

  • Prokrastinering är latin för ”att skjuta till morgondagen".
  • Definitionen av prokrastinering är ”att medvetet fördröja ett handlingsförlopp trots insikten om att det kan ge negativa konsekvenser”.
  • Amerikanska studier har visat att cirka 20 procent av den vuxna befolkningen upplever prokrastinering som ett så pass stort besvär att man behöver hjälp.
  • I Sverige visar undersökningar att 20 procent av svenskarna inte ens öppnar det orangea kuvertet, och att cirka 50 procent tycker att pension är svårt och trist.

Fakta Alexander Rozental

Alexander Rozental är psykolog inom kognitiv beteendeterapi i Uppsala. Han är utbildad vid Linköpings universitet (psykologexamen 2011) och är filosofie doktor (psykologi). Alexander Rozental har specialiserat sig inom prokrastinering inom vilket han skrivit självhjälpsboken ”Dansa på deadline” (Natur & Kultur), samt inom perfektionism, sömnsvårigheter och stressrelaterad ohälsa.

Text: Redaktionen
amfredaktionen@amf.se