Fondspara – så sparar du i fonder
Vill du spara på lite längre sikt kan du välja att spara i fonder. Det är enklare än många tror, och du kan sälja dina fonder när som helst. Så här funkar fondsparande.
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan gå både upp och ner i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Läs fondernas faktablad och informationsbroschyr för mer information.
Varför är det bra att fondspara?
- Pengarna har möjlighet att växa.
- Aktiefonder sprider risken mer än enskilda aktier.
- Enkelt och smidigt med månadssparande.
- Fondandelar går att sälja närsomhelst.
Vill du ge dina pengar möjlighet att växa? Då kan att spara i fonder vara ett bra sätt! Ett vanligt sparkonto kan passa ibland, men att låta stora belopp bara ligga år efter år är oftast ingen bra affär. Många svenskar väljer att spara i fonder, nästan sju av tio fondsparar privat1.
Vad är en fond?
En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer, som fondförvaltare valt ut. Fonder kan ge bra avkastning, men du kan också förlora pengar då det alltid innebär en viss risk att spara i fonder. Men ju högre risk du tar desto större chans till högre avkastning har du.
Fördel med fonder jämfört med aktier
Till skillnad från aktier sprids risken automatiskt när du sparar i fonder, eftersom förvaltaren investerar i olika värdepapper. Även om fonder är mindre riskfyllda än aktier så är det bra att sprida sparandet över tid. Därför är det bra att månadsspara!
Ofta räknar man med att få 7 till 8 procent i värdeutveckling per år i en aktiefond. Det ligger i linje med världsindex (MSCI World) som har gett i snitt 7,9 procent i avkastning per år från och med 2014 till 2024. Eftersom avkastningen skiljer sig åt från år till år så har vi räknat med 7 procent, det vill säga ett något mer försiktigt estimat. Exemplet ovan tar inte hänsyn till inflation.
Men kom ihåg att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Fondsparande innebär en risk, och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in.
Först buffert – sedan fonder
Om du inte redan har ett buffertsparande ska du först satsa på det. Då har du pengar att använda ifall frysen går sönder eller om du skulle bli sjukskriven. Ett sådant sparande är enklast att ha på ett vanligt sparkonto. När du har skapat din buffert kan du börja spara på längre sikt i till exempel fonder.
Så här mycket (eller lite) kan du spara i fonder
Har du inte fondsparat tidigare vill du kanske starta med ett mindre belopp – att spara några hundralappar varje månad kan vara ett bra sätt att komma igång. Många sparexperter menar att man ska försöka spara ungefär 10 procent av lönen efter skatt, men hur mycket som passar dig väljer du förstås själv. Det viktigaste är att du sparar något.
Månadsspara i fonder
Att månadsspara i fonder betyder att du sätter av pengar varje månad för att investera i fonder. Det är dessutom väldigt enkelt att sätta upp ett automatiskt månadssparande.
Ett automatiskt månadssparande är smart eftersom:
- sparandet blir av utan att du behöver tänka på det
- du köper både när fonderna går bra och dåligt vilket sprider risken över tid.
Du kan välja en eller flera fonder att månadsspara i. Ändrar du dig senare och vill ha andra fonder är det enkelt att byta.
2. Gör ditt sparande automatiskt
Välj att månadsspara så att pengar så dras automatiskt varje månad. Ange bara vilket belopp du vill spara, vilken dag i månaden pengarna ska dras och vilket konto de ska dras ifrån.
3. Hitta fonder
När du väljer fonder kan du ta hjälp av fondbetyg och tänka på att kolla efter låga avgifter. Fundera också på vilken risk du är villig att ta - ju högre risk desto större chans till hög avkastning. Här nedan ser du tre tips för att välja fonder.
Hitta de bästa fonderna för dig - tre tips
Ett grundtips är, som i många andra sammanhang, att det kan vara klokt att inte lägga alla ägg i samma korg. Välj gärna flera olika fonder som riktar in sig på olika marknader och olika branscher. Ju bättre riskspridning du har i din portfölj, desto lägre blir risken i ditt sparande.
Här är tre till tips på hur du kan tänka när du väljer fonder.
En fonds risknivå visar hur mycket värdet på fonden kan variera. Hög risk innebär större möjlighet till att fonden går bra och högre avkastning, men också en större risk att förlora pengar.
Du kan se hur hög eller låg risk en fond har genom att titta på risknivån i fondens faktablad. Risken sätts mellan 1-7, där 7 är väldigt hög risk och 1 är väldigt låg risk.
Fundera över vad du ska ha pengarna till och välj risknivå efter det. Ju längre tid du ska spara, desto högre risk kan du ta (om du vill). Då känns det också roligare och mer motiverande att spara.
- Högre risk – när du sparar länge
Sparar du till pensionen eller andra långsiktiga mål kan du ta mer risk. Då kan du spara i aktiefonder, som kan ge högre avkastning över tid. - Lägre risk – när du behöver pengarna snart
Sparar du till semestern eller annat som ligger nära i tiden kan det vara skönt att ta lägre risk. Då kan du till exempel spara i räntefonder eller på ett vanligt sparkonto.
Oavsett hur länge du sparar, välj ett sparande som passar din personlighet. Vissa gillar att ta risk, andra inte. Ligger du någonstans mitt emellan kan du välja flera fonder med olika risknivå, eller en blandfond, som är ett mellanting mellan aktie- och räntefond. Men tänk på att alla fonder kan gå både upp och ner så du bör se över dina fondval då och då.
Med låga avgifter går mer pengar till dig och mindre till fondbolaget. När du betalar en hög avgift förlorar du inte bara de pengar som dras direkt i avgift utan också den avkastning som dessa pengar hade kunnat ge dig över tid. Ju längre tid du sparar, desto viktigare är avgiften.
Vad som är en låg fondavgift beror till stor del på vilken typ av fond det handlar om. Ofta är indexfonder allra billigast men det finns också aktivt förvaltade fonder med låg avgift. Aktivt förvaltade fonder har som mål att slå index och fondens förvaltare jobbar aktivt för att det ska ske.
Den genomsnittliga årliga avgiften för olika fondtyper var 2023 enligt vår avgiftsrapport följande:
- aktiefonder: 1,45 procent
- blandfonder: 1,22 procent
- räntefonder: 0,92 procent
Jämförelsen visar årlig avgift. Ofta jämför man den totala avgiften, som inkluderar både förvaltningsavgift och administrations- och driftkostnader, till exempel kostnader för handel.
Historisk avkastning är den avkastning fonden har haft fram tills nu, till exempel på ett, fem eller tio års sikt. Att en fond gått bra är förstås ingen garanti för att den ska fortsätta göra det, men det kan vara en indikation om hur den kan tänkas prestera framåt.
Ofta räknar man med att i snitt få 7 procent i värdeutveckling per år i en aktiefond.2
Vanliga frågor och svar
Sju av tio svenskar har ett eget fondsparande1. Du behöver inte några stora förkunskaper för att fondspara, men vissa saker kan vara skönt att veta. Här får du svar på några vanliga frågor.
En fond är en samling värdepapper, till exempel aktier eller obligationer, som en eller flera fondförvaltare valt ut. Fonder kan ha olika hög risk, från räntefonder med en låg risk till specialfonder som är väldigt nischade och ofta har en hög risk.
Förvaltaren tar hand om fonden och ser till att den har en bra blandning av värdepapper enligt fondens inriktning och risknivå.
Låga avgifter gör att mer pengar går till dig istället för till fondbolaget. Det i sin tur gör att mer pengar får möjlighet att växa.
Ja, i ett vanligt fondsparande är du fri att ta ut pengar när och hur ofta du vill, de är alltså inte låsta på något sätt. På de flesta plattformar är det enkelt att både köpa och sälja fonder. Det brukar ta cirka ett dygn innan din fondorder har gått igenom, så du kan inte veta exakt vilken fondkurs du ska få.
Pengar du kan behöva på kort sikt kan du ha på ett vanligt sparkonto. Då vet du hur mycket pengar du har och behöver inte tänka på om börsen har gått upp eller ner. Men under långa tider har sparräntan varit väldigt låg, och att låta stora belopp bara ligga på ett konto år efter år är oftast ingen bra affär. I fonder har pengarna större möjlighet att växa långsiktigt.
Ett investeringssparkonto är ett sparande där du kan handla med fonder och andra värdepapper utan att betala skatt på vinsterna. Istället betalar du en schablonskatt varje år.
Ja, du kan spara i våra fonder på ett investeringssparkonto (ISK). Du kan enkelt välja våra fonder hos många aktörer som erbjuder ISK, som till exempel Avanza, Nordnet och flera av bankerna. Läs mer om var du kan köpa AMFs fonder här.
Du kan inte öppna ett ISK via oss på AMF.
Ett grundtips är att välja fonder utifrån din sparhorisont och den risk du vill ta. Som i många andra sammanhang kan det vara klokt att inte lägga alla ägg i samma korg. Välj gärna flera olika fonder som riktar in sig på olika marknader och olika branscher. Ju bättre riskspridning du har i din portfölj, desto lägre blir risken i ditt sparande.
Ett annat tips är att välja fonder med låg avgift. Det innebär att mer pengar går till dig istället för till fondbolaget. Slutligen kan bra fondbetyg, från till exempel Morningstar, också vara ett gott tecken.
Här kan du se våra fonder.
Upptäck AMFs fonder
Om du vill ha ett lagom stort sortiment av utvalda fonder att välja mellan så kan du titta på våra 14 fonder.
Du kan köpa våra fonder och spara i ISK på de flesta fondtorg.
1. Enligt Fondbolagens förening 2022
2. Ofta räknar man med att få 7 till 8 procent i värdeutveckling per år i en aktiefond. Det ligger i linje med världsindex (MSCI World) som har gett i snitt 7,9 procent i avkastning per år från och med 2014 till 2024. Eftersom avkastningen skiljer sig åt från år till år så har vi räknat med 7 procent, det vill säga ett något mer försiktigt estimat. Exemplet ovan tar inte hänsyn till inflation. Men kom ihåg att historisk avkastning inte är någon garanti för framtida avkastning. Fondsparande innebär en risk, och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar du satt in.