AMF Avgiftsrapport – högre avgifter lurar inte spararna
För första gången sedan 2016 har fondavgifterna gått upp - trots den växande trenden att välja billigare fonder. Ett begränsat nysparande och en negativ utveckling på börserna bidrog till en rekordminskning av svenskarnas fondförmögenhet som under 2022 sjönk med 884 miljarder kronor. Det är några av nyheterna i AMFs avgiftsrapport som i år publiceras för sextonde gången.

Efter flera år med sjunkande fondavgifter, ett växande nettosparande i fonder och stigande börser bjöd 2022 på flera trendbrott. För första gången sedan 2016 steg snittfondavgifterna något - från 1,35 procent 2021 till 1,36 procent 2022. Avgifterna för Aktiefonder, som är den största kategorin, steg från 1,51 procent 2021 till 1,53 procent 2022. Trots högre snittavgifter väljer fondspararna att köpa billigare fonder. Sett till alla Sverigeregistrerade aktiefonder har den kapitalviktade årliga avgiften – det vill säga när hänsyn tas till hur stor förmögenheten är i varje fond – sjunkit med 0,05 procentenheten till 0,74 procent 2022 (0,79 procent), jämfört med den genomsnittliga oviktade avgiften som har ökat med 0,06 procent till 1,12 procent 2022 (1,06 procent).
- Även om avgiftsökningen är begränsad i storlek så är det ett trendbrott vi ser. Det viktigaste är samtidigt att de svenska spararna väljer klokt. De verkar mer medvetna om att avgifter påverkar och väljer därför i större utsträckning än någonsin tidigare fonder med låga avgifter. Tidigare när vi har gjort den här jämförelsen har skillnaderna i snittavgifter varit det mest intressanta, men den här gången är det de kapitalviktade avgifterna som tagit mitt fokus. Min hypotes är att fondmarknaden har mognat. Breda fonder, som står för en majoritet av nysparandet, håller en relativt låg avgiftsnivå, medan det tillkommer fler nischade fonder som eventuellt drar upp snittavgiften, säger Per Wiklund, vice vd på AMF Fonder.
För kategorin blandfonder har snittavgiften gått ned med 0,05 procentenheter till 0,95 procent (1,00 procent) mellan 2021 och 2022. Den kapitalviktade avgiften för samma kategori har samtidigt gått ned ännu mer under samma tidsperiod – från 0,97 procent till 0,84 procent.
Rekordstor minskning av fondförmögenheten
Förutom att trenden med sjunkande avgifter bröts under 2022, hade året dessutom rekordstor minskning av svenskarnas fondförmögenhet. Den samlade fondförmögenheten minskade med 884 miljarder kronor under året och nettosparandet summerades till 19 miljarder kronor vid årets slut.
- Efter flera år med god utveckling på marknaden och ett stort nettosparande drivet av ett ökat sparintresse gav 2022 sjunkande börskurser och mer återhållsamma fondsparare. Givet höga elpriser, hög inflation och en stökig omvärld har spararna agerat fort och anpassat sig efter nya förutsättningar. Spararna valde defensiva placeringar som räntefonder och hedgefonder framför blandfonder som hade ett nettoutflöde och aktiefonder som hade ett mindre inflöde än de senaste åren. Inledningen av 2023 har varit med likt ett vanligt år och aktiefonder har återigen störst nettosparande, säger Per Wiklund.