Varför har börsen gått ned mycket den senaste tiden?

2020-03-20

Det råder just nu en stor oro och osäkerhet på världens marknader kopplad till coronaviruset och de konsekvenser och åtgärder som följer av det. Under veckan har spridningen nått USA, som är navet i världsekonomin. Vi ser att ekonomierna världen över bromsar in kraftigt då konsumtions- och beteendemönster ändras dramatiskt.

Många företag och branscher ser en kraftigt minskad efterfrågan på varor och tjänster, och världen över gör regeringar stora insatser för att stimulera ekonomierna och underlätta för företagen att klara det svåra läge som uppstått. Men osäkerheten är stor och det leder till kraftiga rörelser på världens börser.

Historiskt har olika typer av kriser uppstått som inneburit kraftiga börsnedgångar. Historien visar dock att börserna återhämtar sig på ett antal år, vilket de flesta bedömare förväntar sig även den här gången. Exakt hur långa tid det kommer att att ta är däremot väldigt svårt att säga.

Det är i regel klokt för de flesta att vara långsiktiga i sitt sparande. Det är svårt att tajma köp- och försäljningstillfällen, och det finns alltid en risk att som sparare sälja när börsen är nära botten och köpa nära toppen. Därför är ett vanligt råd att månadsspara, för att sprida riskerna över tid.

Hur ser det ut för svensk ekonomi just nu?

Läget är allvarligt. Redan innan virusutbrottet var tillväxten i Sverige svag och arbetslösheten hade börjat stiga. Nu stannar en stor del av ekonomin steg för steg när kunder stannar hemma från restauranger och serviceinrättningar och leveranser av insatsvaror till fabrikerna försenas eller uteblir. En recession är troligen svår att undvika, hur lång och djup den blir återstår dock att se.

Förhoppningen är givetvis att virusutbrottet dämpas inom några månader, och att saker kan återgå till mer normala mönster, ingen vet dock säkert om det kommer att bli så, eller om det drar ut på tiden.

Vad innebär de stimulanspaket som både regeringen och Riksbanken nu har kommit med?

I grunden syftar de till två saker; 1) Dels att personer och företag som hamnat i ekonomiskt nödläge på grund av virusutbrottet får ekonomiskt stöd av staten och 2) Dels att kreditförsörjningen till små- och medelstora företag underlättas.

Sveriges statsfinanser är i mycket god ordning. Än så länge har regeringen presenterat åtgärder på 300 miljarder som är riktade till de som drabbas av tillfälliga uppsägningar och sjukfrånvaro. Man senarelägger även skattebetalningar för företag.

Riksbanken har gjort det mer fördelaktigt för banker att låna pengar och erbjudit 500 miljarder i lån för banker att förmedla till små- och medelstora företag samt utökat köpen av stats-, bostads- och kommunobligationer med 300 miljarder. Allt detta har gjorts för att underlätta kreditförsörjningen i ekonomin.

Vilken påverkan har USA på världsekonomin?

USA är världens största ekonomi och utvecklingen där påverkar naturligtvis även övriga världen. Det mesta talar nu för en mycket kraftig nedgång av den amerikanska ekonomin under de närmaste månaderna. Precis som i Sverige så stänger man nu ned delar av samhället och den ekonomiska verksamheten. Många rekommenderas även att arbeta hemifrån.

Vad innebär de stimulansåtgärder som nu kommer från bland andra USA och EU?

Hur djup och lång nedgången blir är svårt att bedöma men sannolikt blir den mycket djup och svag det närmaste kvartalet. Utvecklingen är naturligtvis delvis beroende på hur virussituationen utvecklas och vilka stimulansåtgärder som kommer.

Stimulanserna är viktiga för att inte säga helt avgörande och kan lite förenklat delas in i tre områden:

  1. Åtgärder riktade för att stödja sjukvården och underlätta för de som blir sjuka. Det ser vi nu, både i USA och EU på lite olika sätt.
  2. Åtgärder som ser till att de finansiella systemen fortsätter att fungera så att vi undviker en finansiell kris som år 2008 - 2009. Det ser vi också nu i USA och EU.
  3. Åtgärder som stimulerar den underliggande ekonomin att så småningom komma igång igen, inte minst de sektorer som drabbas hårdast, som exempelvis resenäringen.

Hur har ränteutvecklingen varit nu när börsen rör sig kraftigt?

När krisen började föll framför allt de längre räntorna, vilket brukar vara fallet när marknaden förbereder sig för en sämre konjunktur. Stora flöden ut ur aktier söker sig ofta till räntefonder vilket ökar intresset för obligationer. I takt med att krisen utvecklades och centralbanker och regeringar lovade alltmer pengar som stöd vände ränteutvecklingen.

Hur har räntemarknaden reagerat på stödpaketen som kommit?

För att finansiera alla de enorma stimulanser som nu har presenterats, kommer många länder i framtiden troligen behöva ge ut mer obligationer. Ett ökat utbud leder till högre räntor. Det är framför allt denna effekt som gjort att långräntorna stigit, trots att krisen blivit värre och börserna fallit mer. Även kortare räntor har gått upp då centralbankerna inte har agerat genom att sänka räntorna, vilket marknaden trodde initialt. Istället har de använt sig av andra stödköp och krislån. Korta räntor går också upp i tron om att alla stimulanser kommer att leda till högre inflation då krisen lugnar ner sig.

Vad har hänt med utvecklingen i våra olika räntefonder?

AMF Räntefond Lång, Räntefond Kort , Räntefond Mix och Företagsobligationsfond har påverkats negativt av att bostads- och företagsobligationer har gått ner i värde relativt statsobligationer. Bostads- och företagsobligationer har per definition en högre riskpremie och avkastning.

I kriser som denna vill marknaden ha en högre riskpremie då osäkerheten kring företagen ökat. Det leder till fallande pris. AMF Fonder investerar bara i bostads- och företagsobligationer med hög kreditvärdighet och med relativt kort löptid (2-3 år i genomsnitt). Även om en obligation faller i pris under löptiden så får investeraren kupongutbetalningar under löptiden och tillbaka pengarna vid obligationens förfall. De fonder som innehar företagsobligationer har en rekommenderad placeringshorisont på två år och under denna tid brukar de flesta kriser gå över och avkastningen normaliseras.

Varför kan fondernas upp- och nedgång skilja sig mycket åt från hur börserna stängde samma dag?

Vi stämmer av alla våra fonders värden kl 16.00 varje vardag. Det innebär att vid stora svängningar i slutet av dagen så kommer de med i kursen nästkommande dag. Fondernas slutkurser ser man sedan i kurslistan runt kl.18.00 samma kväll.

Riskinformation om fondsparande

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Fondandelar kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Informationsbroschyr och faktablad.