Dan Adolphson Björck, Trygghetsekonom

2019-05-13

En av tre tror inte att de kommer kunna välja när de går i pension

En förbättrad arbetsmiljö kan bidra till att fler orkar med ett längre arbetsliv. Det visar en ny undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av AMF. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses dock vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre (65 procent) följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling (13 procent). Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada (7 procent) samt tillgången till bra företagshälsovård (6 procent). Endast 3 procent menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad och 5 procent är osäkra.

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Mer är hälften (64 procent) tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel (32 procent) tror inte att de kommer att äga detta beslut själva. Män tror i större utsträckning på sina möjligheter till självbestämmande än kvinnor. Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften (53 procent) av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket.

-  Arbete, hälsa och pension hänger ihop och hälsan ska inte tas för given. Har man ett arbetsliv bakom sig med obekväma arbetsställningar så är risken stor att skador stoppar möjligheten att fortsätta jobba längre upp i åren. Pensionsfrågan är större än diskussionen om åldersgränser. En hållbar arbetsmiljö, där tillgång till ergonomiska hjälpmedel och företagshälsovård finns, kan vara minst lika viktigt för individen, säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom AMF.

För att få samma pensionsnivå som den äldre generationen är tanken att man ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen, men här går uppfattningarna isär. En tredjedel (35 procent) kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Fyra av tio (40 procent) anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. Av de som närmar sig 65 år (åldersgruppen 51-64 år) anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta längre för att kompensera för medellivslängdsökningen.

-  Pensionsåldern behöver höjas när medellivslängden ökar men det är inte alla förunnat att kunna fortsätta jobba heltid några extra år. Har man ett fysiskt krävande jobb går det inte att köra rakt in i kaklet. Tydligt är att möjligheten att trappa ner är en förutsättning för att fler ska orka jobba längre. Av de som är över 50 år tror sju av tio på en sådan idé säger Dan Adolphson Björck.

Nästan sex av tio (57 procent) tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte (21 procent) tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska och var femte tror precis tvärtom (21 procent). Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio (30 procent) tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

-  Fördomarna mot äldre i yrkeslivet kan påverka tidpunkten för när man går i pension. Generellt är de som går i tidig pension mindre nöjda med de sista yrkesverksamma åren. Trivs man på jobbet är man mer benägen att jobba längre, säger Dan Adolphson Björck.

Undersökningen genomfördes februari 2019 i DemoskopPanelen (telefonrekryterad panel baserad på ett slumpmässigt urval med intervjuer via Internet). Totalt 6874 intervjuer i åldersgruppen 18 år och uppåt (4 899 yrkesverksamma och 1975 pensionärer).


Ladda ned media