Skrivregler

Det finns mycket att ta hänsyn till när man skriver. Här hittar du exempel på skrivregler som ofta kan ställa till problem. Du kan läsa mer om hur man skriver korrekt på till exempel svenska.se.

Undvik gärna att avstava, n text med många avstavningar blir ofta mer svårläst. Om du vill eller måste avstava, tänk på detta:

  • Avstava sammansatta ord i ordgränserna: smal-spårig, hundra-åring
  • Avstava enkla ord antingen:
    • mellan ordens led (rekommenderas av SAOL): bygg-er, åsk-mull-er, prinsess-or eller
    • enligt "enkonsonantsprincipen", som innebär att man flyttar en konsonant till den senare stavelsen. Exempel: byg-ger, åsk-mul-ler, prinses-sor.
  • Avstava inte förkortningar, datum, summor eller andra sammanhängande siffer- eller teckengrupper. Använd "hårt mellanslag" (  i html) för att slippa radbrytning mitt i ett tal, till exempel 100 000. Avstava inte heller så att en ensam bokstav hamnar på endera raden (exempel: ät-a).

Citattecken

Citattecken stoppar upp läsningen och bör inte användas för mycket. Ofta är det bättre att använda kursiv stil om man vill markera vissa ord eller begrepp (till exempel för att göra det lättare att läsa en lång mening). Om du måste använda citattecken, använd den svenska varianten ("citat") och inte engelsk standard (“citat”) eller tecknet för tum (″citat″).

De, dem – eller dom?

Eftersom de och dem båda uttalas dom på rikssvenska kan det vara svårt att veta vilket av orden man ska använda. 

Ett knep är att tänka så här: Om jag skulle byta ut de/dem mot vi/oss – hur skulle det låta?

Vi läser ofta böcker motsvarar De läser ofta böcker.
Kalle ringde till oss motsvarar Kalle ringde till dem.

De som (determinativt pronomen)
När du vill använda
de som/dem som efter ett verb eller en preposition kan du själv välja alternativ;

- Jag gillar de som är ärliga (då kan man tänka att det finns ett underförstått ”människor” eller ”personer” efter ”de”)
- Jag gillar dem som är ärliga (då är ”dem” ackusativobjekt)

Vissa språkvårdare rekommenderar numera formen ”dom” även i mer formella texter. Men eftersom det kan uppfattas som ganska vardagligt håller vi på AMF oss tills vidare till formerna de och dem.

Skriv den 4 november 2024 i löpande text. I tabeller och i mer formella sammanhang kan också formatet 2024-11-04 användas.

Skriv inte månadsnamn och veckodagar med stor begynnelsebokstav (det heter alltså augusti och inte Augusti).

När du anger tidsintervall kan du skriva mellan den 15 och 16 oktober, eller den 15–16 oktober. (Skriv inte mellan den 15-16 oktober – tankstrecket motsvarar ordet till).

Förkortningar

Förkortningar bör helst skrivas ut. Om du använder förkortningar ska de skrivas med punkt och utan mellanslag enligt följande exempel:

bl.a. –bland annat, bland andra
etc. – etcetera
m.m. – med mera
m.fl. – med flera
fr.o.m. – från och med
osv. – och så vidare
dvs. – det vill säga

Se Skiljetecken.

Kommatecken används framför allt för att ange paus i texten, eller för att göra texten tydligare. Många sätter kommatecken före "som" men detta blir ofta fel. Kommatecken ska inte sättas ut mellan led i en mening som innehållsmässigt hör nära ihop. Exempel: Den som vill ha god glass kan besöka Gamla Stan.

Däremot sätts kommatecken före som om bisatsen efter som inte är nödvändig, dvs skulle kunna strykas utan att meningen "kraschar". Exempel: Vår goda glass, som säljs på flera platser i Stockholm, är tillverkad av naturliga råvaror.

Skilj på procent och procentenhet. 

  • Socialdemokraterna har backat med 2 procentenheter, från 38 till 36 procent av väljarnas röster.
  • Priset på bensin har stigit med 10 procent, för ett år sedan kostade en liter 20 kronor och nu är priset 22 kronor per liter.

Skriv gärna ut ordet procent. Om du använder procenttecknet ska det vara mellanslag mellan siffran och % (20 %).

Skriv de och dem, inte dom. Skriv mig och dig, inte mej och dej. Skriv vår och vårt, inte våran och vårat.

PS (ps) är en förkortning för latinets post scriptum – efterskrift/efter det skrivna. PS skrivs normalt på samma rad som den efterföljande texten, med punkt: PS. Du har väl kollat ditt orange kuvert?

Många tror att ps och ds är ett fast par och att båda måste sättas ut men så är det inte. Ds betyder densamme eller densamma och det finns inget skäl att sätta ut det tillsammans med ett ps.

I kundbrev bör PS/ps användas med måtta. Ett PS har högt läsvärde men innehållet ska inte utgöra någon oumbärlig information till kunden, det vill säga kunden ska inte vara tvungen att läsa det. PS passar bra till exempelvis säljbudskap eller andra lättsamma budskap.

Är sifferuppgifter "huvudperson" i en löpande text är det lämpligt att skriva dem som just siffror. I annat fall skrivs siffrorna ett till tolv vanligen med bokstäver, och 13 och uppåt med siffror, men detta beror också på hur ordbilden ser ut, jämna tiotal (tjugo, trettio, fyrtio etc.) kan mycket väl skrivas med bokstäver.

Vi använder mellanrum som tusentalsavdelare, exempel 1 000 kr. Var dock noga så att det inte görs en avstavning/radbrytning mitt i talet.

Skriv ska, inte skall.

Punkt

De flesta meningar (som inte är frågor eller uppmaningar) avslutas med punkt. Om du avslutar en mening med en förkortning med punkt ska du inte skriva en extra punkt. Exempel: Jag behöver penna, suddgummi, linjal etc. Helst bör du dock undvika förkortningar och istället skriva ut hela ordet eller begreppet, det blir tydligare. 

Även webbadresser som ligger sist i en mening ska ha en punkt efter sig. Men eftersom detta kan se lite konstigt ut är det bra att försöka skriva om meningen, så att webbadressen inte kommer sist. 

Kolon

Kolon följs normalt av liten bokstav (om inte efterföljande text är en hel mening). Exempel: Ta med följande till utflykten: pannkakor, saft, papperstallrikar och bestick. 

Semikolon

Semikolon kan användas som ett förstärkt komma, eller försvagad punkt, men bör undvikas eftersom det ofta används felaktigt.

Undvik engelska uttryck och "svengelska". Exempel: Skriv webbplats (eller sajt om det passar i sammanhanget) - ordet hemsida används inte längre. Skriv inte website. 

Undvik slang- och modeuttryck om det finns en bättre motsvarighet i svenska språket, exempelvis ”ett tänk”.

Undvik att göra substantiv av verb, det gör ofta texten onödigt krånglig. Skriv exempelvis "granska", inte "genomföra en granskning".

Undvik krångliga, onödigt byråkratiska och ålderdomliga ord, som många har svårt att förstå. Exempelvis kan erforderliga ersättas med som krävs, istället för erhåller kan du skriva får, och ombesörja blir se till.

Var noga med att inte skriva isär ord som består av flera led som hör ihop. Det heter till exempel jättebra, utbetalningsbesked och konferenslokal. Extra viktigt är det när betydelsen blir helt annorlunda om ord skriv isär, till exempel rök fritt, sjuk gymnast och rak apparat.

Skilj på divis (kort bindstreck) och tankstreck (långt bindestreck, ibland också kallat pratminus).

Divis (-) används vid ihopsatta ord, till exempel EU-regel, g-klav, 2020-talet och 80-talist. Det används också för att visa att ett flera förled hör ihop med ett efterled. Exempel Ange för- och efternamn i rutan. 

Tankestreck (–) används när man vill visa att någon säger något, och när man anger intervall: 15-16 personer. Tankstreck kan också användas i stället för kommatecken vid inskjuten bisats.
Exempel: Roland – som var en mycket klok man – hade redan skaffat en tidtabell.

Gruppera siffrorna i telefonnummer på följande sätt: 08-666 60 60 och 08-666 660 60.

Det heter Var är han? (befintlighet) men Vart gick han? (riktning).

Exempel:
Var går bussen?
– Den går från hållplatsen där borta.

Vart går bussen?
Den går till Malmö.

Var försiktig med värdeladdade ord. Ord som talar om vad du tycker eller som speglar dina värderingar ska användas med försiktighet och omdöme. 

Se Skiljetecken.

Fondbetyg/Rating?

Länk till ordlistan på amf.se