Starta fondsparande hos AMF

AMF har bara fonder som vi bedömer att vi kan förvalta framgångsrikt. Fonderna passar utmärkt för ett långsiktigt sparande. Vårt fondkoncept bygger på ett par grundstolpar:

• Enkelhet. Vi är fokuserade på det vi gör och komplicerar inte förvaltningen.
• Aktiv förvaltning – vi anser att vi kan ge en bättre avkastning över tiden genom att göra våra egna bedömningar.
• Några av marknadens lägsta avgifter lämnar mer pengar över till dig.
• Breda fonder, som kund ska man inte behöva byta fonder så ofta.
• Få fonder – med en koncentrerad förvaltning når vi en bättre kvalitet.

Så här ser du om en fond går bra

Det finns några olika sätt att utvärdera hur en fond går:

• Jämförelseindex
• Rating
• Nyckeltal

Ett index visar den genomsnittliga utvecklingen på den marknad där det handlas med liknande värdepapper som fonden äger. Varje fond jämför sig mot ett index som stämmer med fondens placeringsinriktning.

Rating innebär att fonderna oftast betygsätts på en femgradig skala utifrån ett antal kriterier, till exempel historisk avkastning och risk. Ibland bedöms även förvaltarens erfarenhet och kompetens och hur förvaltningen är organiserad. Betygen sätts av oberoende bedömare på finansmarknaden.

Några nyckeltal man kan titta på

Standardavvikelse (total risk) är det vanligaste riskmåttet. Oftast mäter man historisk risk under de senaste 2-3 åren. En låg standardavvikelse innebär att fondkurserna har svängt mindre (mindre volatila) och att det innebär en lägre risk att investera i fonden. En standardavvikelse under 10 kan sägas innebära relativt låg risk (svenska räntefonder har normalt under 7) och över 20 innebär hög risk när det gäller aktiefonder. Standardavvikelsen kan också antas indikera hur många olika värdepapper det finns i fonden, där en fond med många olika investeringar ofta har en lägre standardavvikelse än en fond med få innehav.

Aktiv risk (tracking error) mäter storleken på avvikelsen mellan avkastningen av fonden och dess jämförelseindex. En hög aktiv risk indikerar att förvaltningen avvikit mycket från den övriga marknaden, index. Ligger den aktiva risken nära 0 innebär det att fonden har följt sitt jämförelseindex, vilket ofta är fallet för en indexfond. Ju högre aktiv risk (>0) desto mer aktivt förvaltad är fonden. Värdet indikerar storleken på den faktiska avvikelsen de senaste åren från jämförelseindex.

Sharpekvot Sharpekvot är ett riskjusterat avkastningsmått. Det är ett mått på fondens avkastning med hänsyn tagen till den risk fonden har tagit. Definitionen för måttet är riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan*) dividerat med fondens risk (mäts med standardavvikelsen). Det visar hur mycket extra avkastning som erhålls per extra enhet risk. Högre sharpekvot innebär att fonden gett bättre avkastning i förhållande till riskexponeringen. Anges i regel som procent på årsbasis. Fondens sharpekvot jämförs med konkurrenternas eller jämförelseindexets sharpekvot för att få en uppfattning om förvaltarens skicklighet.

Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk och visar hur mycket överavkastning den aktiva förvaltningen har gett. Informationskvoten är, till skillnad från Sharpekvoten, ett relativt mått. Informationskvoten är ett bra verktyg för att utvärdera investeringar gjorda inom aktiv förvaltning. En fond med en positiv informationskvot (>0) har lyckats ge en högre avkastning än fondens jämförelseindex. Hur hög den positiva informationskvoten sedan blir beror på två faktorer, dels på hur mycket fonden överavkastat gentemot index och dels på hur hög risk fonden utsatt sig för. Hög överavkastning och låg risk innebär hög informationskvot.

Konsistensen anger hur stor andel av periodens totala antal månader som en fond överträffat jämförelseindex. Måttet kan anta värden mellan 0 och 100 procent, ju högre värde desto bättre konsistens.

Duration används för att mäta risk i ränteplaceringar och är ett vägt genomsnitt av återstående löptid för fondens räntebärande värdepapper, mätt i dagar. Obligationsfonder har följaktligen högre duration än korta räntefonder. Ju högre värde, desto mer känslig är fondens andelskurs för förändringar i marknadsräntan. Exempelvis kan korta räntefonder ha under 1 år i duration, medan obligationsfonder ofta har mer än 3 år.

*Kort ränta (ungefär bankränta).

AMF har ett flertal olika fonder att välja mellan. Vi erbjuder både aktiefonder, räntefonder och en blandfond som har både aktier och räntepapper i sig. Räntefond Kort är en kort räntefond och således mer en parkeringsplats för dina pengar under upp till ett år. Alla de andra fonderna är framtagna för att passa de flesta kunders långsiktiga sparande och få en bra avkastning.

De allra flesta av våra kunder tittar inte över och ändrar sina fondinnehav så ofta. För att det ska vara enkelt att välja har vi valt att ha ett mindre utbud med breda fonder där förvaltaren flytta pengarna mellan flera olika branscher och/eller geografiska regioner. I vår blandfond flyttar förvaltaren dessutom pengarna mellan aktier och räntebärande papper beroende på hur marknaden ser ut för tillfället.

Här hittar du fördjupad information om AMFs fonder

Idén och en av de stora fördelarna med fondsparande är att man ska kunna få en rimlig tillväxt på sina pengar utan att själv vara expert. Expertkunskapen finns hos förvaltarna som sköter fondens placeringar. Här förklarar vi några begrepp som kan vara bra att känna till om du tänker börja spara i fonder.

Vad är en fond?

En fond är en mängd värdepapper, främst aktier och obligationer. Fonden har köpt värdepapper för de pengar som spararna har satt in i fonden. En fond innehåller ofta värdepapper för flera hundra miljoner kronor. När du sätter in pengar i fonden köper du andelar i den. Man kan säga att du får en liten del av varje värdepapper som finns i fonden. Värdet på en andel kallas för andelskurs. Du som sparar i fonden kallas andelsägare. Om värdepappren stiger i värde, stiger fondandelskursen och därmed värdet på ditt sparande. Och vice versa.

Fonden sköts på heltid av erfarna förvaltare, som köper och säljer aktier och obligationer för din räkning. Förvaltarnas mål är att få andelskursen att stiga så mycket som möjligt till en rimlig risk, så att du gör en vinst när du säljer dina andelar. Det finns många olika fonder. Fonderna skiljer sig åt genom att de investerar i olika typer av värdepapper, på olika marknader och i olika länder.

Fyra sätt att spara i fonder hos AMF

• Vanligt fondsparande
• Privat pensionssparande – i en fondförsäkring
• Placera den valbara delen av din tjänstepension hos oss – i en fondförsäkring
• Placera hela eller delar av premiepensionen i AMFs fonder.

Olika typer av fonder

Nuförtiden finns det många olika slags fonder, men vi håller oss till tre olika typer:

• Aktiefonder – innehåller bara aktier, högre risk
• Blandfonder – innehåller både aktier och räntor, mellanrisk
• Räntefonder – innehåller bara räntor, lägre risk

Avkastningen i en aktiefond kan bli hög, men risken är större än i blandfonder och räntefonder. Olika aktiefonder skiljer sig i risknivå. Ju mer specialiserad fonden är, till exempel på ett visst land eller en viss bransch, desto högre blir risken. Spartiden bör vara minst 5 år.

Blandfonder placerar i både aktier och räntebärande värdepapper. I en blandfond försöker förvaltaren fördela om andelen aktier och räntebärande papper så att risken anpassas efter hur utsikterna förändras på finansmarknaden. Spartiden bör vara minst 3-5 år.

Räntefonder placerar hela fondförmögenheten i räntebärande värdepapper som obligationer och statsskuldväxlar. Korta räntefonder ska mest ses som en parkeringsplats för pengarna under en kortare tid, runt 6 månader upp till ett år då den inte ger så hög avkastning. I långa räntefonder kan man ha en placeringshorisont på 1-3 år, beroende på hur ränteläget ser ut.

Vilken risk ska du ta?

Det finns flera faktorer som påverkar vilken risknivå man ska välja. Om din familjeekonomi är god med t.ex. lite lån och en bra sparbuffert kan du kanske ta lite högre risk. Ditt engagemang och hur lång tid du vill spara påverkar också vilket risktagande du bör ta. Om du följer med i och förändrar ditt sparande beroende på hur dina placeringar utvecklas så har du bättre förutsättningar för att ta lite högre risk. Om dina sparmål ligger långt fram i tiden kan du eventuellt ha en högre risknivå eftersom tillfälliga nedgångar då kan hinna jämna ut sig i det långa loppet. Om du sparar mer kortsiktigt är det klokt att välja fonder med låg risknivå där värdet inte varierar så mycket.

Att spara regelbundet kan vara ett bra sätt att sprida risken över tiden. Om du månadssparar kan du delvis jämna ut svängningarna på aktiemarknaden och riskerar inte att bara köpa när andelarna är som dyrast.

Hur ska jag tänka när jag väljer bland AMFs fonder?

Det viktigaste är att bestämma vilken risk du vill och har möjlighet att ta med dina sparpengar. Risker och möjligheter hänger ofta ihop. En fond med hög risk kan stiga mycket i värde och sjunka mycket. En fond med lägre risk svänger mindre i värde. Det finns ingen garanti med fondsparande. Även en fond med låg risk kan tappa i värde på kort sikt.

När du valt risknivå är det dags att fundera över vilken eller vilka fonder du vill placera dina pengar i. Det viktigaste är att bestämma fördelningen mellan räntebärande papper och aktier. Om du vill få hjälp av förvaltarna med att flytta pengarna mellan räntebärande papper och aktier kan vår blandfond AMF Balansfond vara ett intressant alternativ.

Om man tittar till historien så har det oftast lönat sig att spara i aktiefonder om man är långsiktig i sitt sparande. Räntefonderna är tryggare men har å andra sidan lägre avkastning på långa sparperioder.

Det är dock inte alltid så att en högre risk ger en högre förväntad avkastning. Till exempel så kan fonder med smala, mer nischade placeringsinriktningar ha en högre risk än breda fonder utan att den förväntade avkastningen är högre över tiden. Den högre risken visar bara att fonden inte har spridit riskerna i samma utsträckning som en bredare fond.